går i ide och gräver ner mig ngr veckor.
vill inte se världen mer. inte vakna mer.
så försvinner in i dimman där jag inte kan se klart
kliver in i min bubbla och tänker inte vakna upp därifrån förrän världen blivit vacker igen. förrän jag blivit vacker igen.
i min värld styr jag smärtan.
i er värld blir ni stryrda av smärtan.
jag tar den i min hand. trycker den emot mitt hjärta. ni flyr den.
i min värld styr jag hungern.
i er värld styr hungern er.
jag äter inte när magen säger till utan när huvudet säger till. ni gör tvärt om.
som mekaniska robortar styrs ni av känslor.
jag styr känslorna. jag har kontrollen...
jag bara tror. intallar mig att det är jag som är fri, när jag i självaverket ständigt lever i ett fängelse.


envisa pucko. du vet ju.